12 Strålkastare bildar ett timglas.

Timglaset – en lysande idé Som en byggnad av ljus lyser timglaset upp kvällshimlen i Göteborg. Sedan den 22 september 1999 lyser de varje kväll ända fram till nyårsafton. En unik idé som med moln på hög höjd nätter syns långt. I en hall på nedlagda regementet i Kviberg står tolv gamla strålkastare uppställda. Det är de som ska bilda "timglaset". Ljuset från dem kommer att synas många mil vid bra väder. De tolv gigantiska pjäserna ska byggas om och få nya ljuskällor samt förses med finelektronik. Militären slutade använda dem i slutet av 70-talet och sedan dess har de stått oanvända på en lagerplats utanför Stockholm.


Kolstavarna ska bytas ut mot moderna halogenlampor på 6 000 watt. Sedan den 22 september är strålkastarna uppställda i Frihamnen och Lundbyhamnen i en ring med radien 500 meter. När de tänds så kommer ljuskäglorna från dem att korsa varandra och effekten blir som ett timglas.
– Detta har aldrig gjorts tidigare någonstans vad vi vet. Det blir ett unikt projekt och en symbol för att Göteborg ska satsa på att bli en tryggare stad med bra belysning, säger Lars Ocklund en flera meedlemmar på stiftelsen Miljö & Arbete som kläckte idén till timglaset.
– Ljuspelarna kommer att tändas varje kväll och timglaset kommer att stå som en byggnad.  

Reflektorn i varje lampa har en diameter på 150 centimeter och är tillverkad av Zeiss ikon i Tyskland på 30-talet. Strålkastaren är monterad på en vagn och hela ekipaget väger 2,7 ton.
 Strålkastarna finns hos företaget Abstract i Stockholm Strålkastarna behövde byggas om för detta projekt.  De var försedda med ljusbågslampor i form av kolvstavar som matades med urverksliknande automatik. Lamporna matades med 110 volts likspänning från motordriven generator. Kolstavslampan kan brinna i 3 timmar utan tillsyn när allt fungerar. Strålkastarna var också i original försedda med Pan och Tilt motorer med ett styrsystem av syngongivare ett antal kontakter.

Stålkastarna har för detta projekt byggdes om med HMI-lampor som har en mycket bra verkningsgrad, 100 lumen per watt, dubbelt så bra som xenonlampan. Den är inte heller lika farlig som xenonlampan som på grund sitt höga gastrycket kan explodera kraftigt. HMI lampan på 6kw har 25 mm lång ljuskälla som tillsammans med den stora 1,5 meters spegeln ändå blir en mycket koncentrerad kägla.

Med hjälp av kontraspegel samlas 40 % av lampans ljusflöde. Värdet av utgående ljus låg runt 110 000 lux på nära håll. Detta motsvarar vilket motsvarar direkt solljus.

Pan och en Tilt motorerna behölls och försågs med riktningskänsliga pulsgivare. En fotocell behövdes även för att kunna hålla reda på nollläget. Upplösningen för ett helt panoreringsvarv blev 65000.  Panoreringen är är försedd med släpringar och är därför ändlös. För 110 volts motorerna konstruerades PWM styrning.

Installationen gjordes runt Lundbyhamnens och frihamnen med 500 meters radie. Den säkraste och billigaste sättet att styra de 12 strålkastarna var att använda radio. Färdiga radio moduler på 340 Mhz bandet användes. Styrdatorns utgång försågs med med anpassningskrets till sändarmodulen.(Standard TV2 antenner) samt krävde att samma information skulle tas emot 2 ggr i rad för att godkännas. Styrsystemet är ett PC-baserat kalender system. Man kan programmera rörelser kopplade till kalendern både vad det gäller tid och datum. Outputen är standard serieport. En UPS backar upp systemet. Strålkastarna får information om mål och hastighet. Hastighetsstyrningen
handhas av strålkastarnas interna processorer. Strålkastarna är försedda med släpringar och kan snurra hur många varv som helst i både Pan och Tilt. Hastighetsregleringen tillåter ett varv på 40 sekunder och upp till ett varv på 4 minuter.

Säkerheten styrs av CE-krav. Strålkastarhuset är en tung maskin som inte är helt ofarlig. Motorn kunde stoppas av handkraft, men huset har dock en viss rörelseenergi. Strålkastarna placerades därför inom ett taggtrådsförsett 4 meters staket Lämpligt placerad nödkraftbrytare behövdes. En saftblandare varnar30 sekunder innan rörelser kan äga rum. 

Hamnledningen krävde att båtar inte skulle bländas. Avkännare släcker därför lamporna om de närmar sig horisonten med mer än 20 grader.

För själva programmeringen användes simuleringsprogram. Det är faktiskt ganska svårt att se dessa 12 strålar på nära håll och förstå hur de ser ut på längre håll. För att ett simuleringsprogram skall fungera måste man naturligtvis ha rätt indata.  Lampornas positioner mättes med en Diffrentiell GPS. GPS noggrannheten var ju manipulerad vi denna tid. Med 1 meters noggranhet bestämdes lampornas positioner. Riktningar kunde erhållas genom att låta lysa på en annan lampa vars position ju var känd.

Ljuset tog sig mycket olika ut vid olika väder. Vid klar sikt och moln på hög höjd sågs ljuset som fläckar som rörde sig på himlen. I sådant väder kunde jag sikta ljusfläckarna på 3o kilometers håll. I början var folk undrande över vad man såg på himlen. Det behövdes lite dis i luften för att själva timglasformen skulle vara tydlig.

Jan 2000 Ronald Svan


Fakta

Lamptyp: HMI 6 kw. Enfas. Strömreglerad med drossel.

Reflektor:Fabrikat Zeiss Ikon. 15 mm tjockt glas skapat med hjälp av explosion. Speglad på baksida. Diameter 150cm.

Styrsignal: Radioöverförd på 340 MHz bandet med 9600 baud. Enkelriktad med 100 byte. Byte=256 värden.  Uppdaterad 10 gånger i sekunden. Godkänd signal för 2 exakt lika 100byte paket.

Hastighet: Ett varv på 40 sekunder och upp till ett varv på 4 minuter.